Kollo

Hej hopp dagboken!
Jag är utanför Nyköping på Söra-kollogård.
Här ligger jag i en säng omringad av massa människor som jag aldrig träffat förut.

Allt började vid 17-tiden i dag när jag stod och tittade lite genom fönstret vid klarabergsviadukten utanför sthlm-station. Jag stod och tittade på ett gäng som jag visste var mina blivande kollegor i sommar. Vågade inte riktigt gå ut för jag hade ju inte en aning om vad de var för människor.
Tillslut gjorde jag det och det ena efter det andra så är jag här där jag har träffat ett grymt gäng som jag har stora förhoppningar för i sommar.
Där vid klarabergsviadukten träffades all personal för alla kollogårdar som företaget driver. Chefen stod och höll ett "pepptalk" där han bla sa: våga!
O det är sant! Hur ska man kunna komma vidare i livet och utvecklas om man inte tar första steget?
Vart har detta tänk varit i hela mitt liv?

Leva livet nu ska jag leva livet!
God natt!